Psaltaren 21:1-14 SKB

[1] Till (för) ledaren. [Beskriver någon som utmärker sig – som är strålande och framstående inom sitt område. Syftar dels på föreståndaren för tempelmusiken men även på Messias, den strålande morgonstjärnan, se Upp 22:16 och inledningen till Psaltaren.] En psalm [sång ackompanjerad på strängar] av David. ______ [2] Herre (Jahveh), i din styrka (makt) gläder sig kungen; och i din frälsning (räddning), hur högt jublar (dansar) han inte! [Det hebreiska ordet för att fröjdas innebär att ”cirkla runt”, dvs. att dansa i glädje och fröjd.] [3] Du gav honom hans hjärtas önskan [Ps 20:5], hans läppars begäran har du inte nekat honom. Selah. [Antagligen ett avbrott för instrumentalt mellanspel, en paus för att begrunda vad som just har sjungits.] [4] För du går honom [kungen, vers 2] till mötes med rika välsignelser, du sätter en krona av rent guld på hans huvud. [5] När han bad dig om [uppståndelse] liv, gav du honom ett långt liv (längd av dagar) för alltid och evigt. [6] Stor är hans ära på grund av din frälsning, majestät och härlighet har du gett (tilldelat, lagt på) honom. [7] Du låter honom bli till evig välsignelse (välsignar och låter honom bli en välsignelse) [på liknande sätt som Abraham blev välsignad för att kunna välsigna andra, se 1 Mos 12:2], du gläder honom med fröjd inför ditt ansikte (i din närhet). [Ps 16:11] [8] För kungen förtröstar på Herren (Jahveh), genom den Högstes (Elions) nåd (omsorg, trofasta kärlek) står han trygg och säker. [9] Din hand når (söker upp och finner) alla dina fiender, din högra hand når (söker upp och finner) alla som är mot dig. [10] Du sätter dem som i en brinnande ugn [de blir som material som förbränns], när du visar dig (visar ditt ansikte). Herren (Jahveh) ska sluka dem i sin vrede; eld förtär dem. [11] Du förgör deras efterkommande (livsfrukt) från jorden, deras avkomma (säd) från människosläktet (Adams barn). [En fullständig befrielse kräver inte bara att de som attackerar elimineras, utan även nästa generation.] [12] När de riktat ondska mot dig [ordagrant ”sträckt ut ondska”; lagt ut snaror och nät], tänkt ut onda planer, lyckas de inte. [Det är inte Herren som tar initiativ till att attackera människor, han svarar på deras attack.] [13] Du får dem på flykt (ordagrant ”de visar skuldrorna”, dvs. vänder sig om), med din båge siktar du mot dem. [I vers 12 ”sträckte” fienderna ut ondska mot Herren, nu sträcker Herren sin båge och siktar tillbaka på dem.] [14] Bli upphöjd, Herre (Jahveh), i din styrka (makt), vi vill sjunga och lovprisa din storhet (seger, hjältekraft). [Psalmen avslutas på samma sätt som den börjar och ramas in av lovprisning, se vers 2.]